Allt började år 1974. Då födde jag en dotter och insåg att en baby inte är en docka fast "på riktigt", utan från första stund en alldeles unik liten person. Som nyblivna föräldrar började min man och jag fundera över hur vi bäst kunde hjälpa den lilla

genom livet. Mötet med Maria Montessoris tankar om att följa barnet blev vägledande.

Två år senare valdes jag till ordförande i den föräldraförening som startade den första montessoriförskolan i Solna. Därefter var jag aktiv i Montessoriförbundets styrelse i ettantal år. Hedersledamot blev jag också efter att 1987 ha låtit översätta och ge ut den pedagogiska klassikern "The Absorbent Mind" som på svenska fick namnet "Barnasinnet".Denna bok följdes av "Från barn till vuxen" några år senare. Detta arbete väckte min iveratt lära mer om hur människan utvecklas och därmed blev psykologi huvudämnet i min fil.kand.

Montessoris tanke att hemmet är den viktigaste platsen för barnets utveckling de första åren innebar att montessoriförskolor inte hade några småbarnsgrupper förrän på 80-talet. När jag fick veta att det fanns småbarnsutbildning i USA åkte jag iväg dit med avsikt att starta föräldrautbildning. Därmed blev jag den första diplomerade montessoripedagogen i Sverige för åldern under 3 år 1991. Vid den tiden hade våra politiker bestämt att alla barn från 1 år skulle få plats i barnomsorgen (som förskolan då kallades), om föräldrarna så önskade. Det innebar att antalet småbarnsgrupper ökade i rask takt.

Med min insikt om hur grundläggande de tre första åren är för resten av livet ville jag dela med mig av de kunskaper jag hade och startade helgkurser främst för dem som redan arbetade med de minsta eller skulle starta småbarnsgrupper.

Vad jag kom underfund med i mötet med kursdeltagarna var att den pedagogik man använde för de minsta i stort sett var densamma som för 4-5-åringar. Barnskötaren tog hand om omsorgen och förskolläraren om lärandet. Jag saknade en yrkeskategori som tog hand om både omsorg och lärande utifrån det lilla barnets behov och förutsättningar. För att råda

bot på det myntade jag begreppet Småbarnspedagog och startade 1997 den utbildning du kan läsa om på hemsidan www.smabarnilund.se.

Sedan dess har jag varit kursledare för femton kullar, totalt ca 250 personer. Det har varit en fantastiskt spännande och intressant tid. Dock var det dags för ett generationsskifte år 2008. Och jag är oerhört tacksam för att det är just Helena Lindfors som velat ta över stafettpinnen. Det som förenar oss båda är utmaningen att lyfta fram de minsta barnens behov och att orubbligt stå på deras sida.